söndag 22 januari 2017

Lugn helg

I lördags for jag till Härnösand och hade fått förhållningsorder av Malin att vara på brunnshusgatam kl 11.20. Halt väglag o köer efter E4 vid ullånger gjorde att vi fick styra om något men halv tolv precis parkerade jag bilen utanför stället vi skulle träffas på. Jag fick mig en massage i födelsedagspresent och Malin tog oxå en. Så härligt! En riktigt thailändsk massage och lördagen kunde inte startat på ett bättre sätt.
Sen käkade vi på stan innan vi åkte hem till henne.

Surrat och skrattat och bara varit med våra kaffe Karlsson. Vi badade flera timmar på kvällen och avslutade med film.

Idag söndag blir det bilfärd hemåt igen innan ny arbetsvecka kan starta.

Kram

torsdag 19 januari 2017

Forskningsprojekt

Har gått med i ett tio veckor långt forskningsprojekt med KBT behandling digitalt gällande långvarig smärta och/eller psykiska hälsoproblem via akademiska i Uppsala. Ska bli spännande och se om jag får komma med direkt eller stå på väntelistan. Kan jag bidra med något kring att leva med långvarig smärta gör jag gärna det!!

I veckan konstaterade jag att jag snart (mars) stått ut i SJU år!!! Det är nästan värt att firas...
Än jobbar jag full tid, kämpar dagligen med smärtan, väljer med omsorg och planerar i kalendern för privata roligheter och hur jag ska fördela min energinivå.
Jag är glad och lycklig, de flesta dagar, trots min situation, visst faller jag men jag kommer upp igen och hur många fina människor jag än har omkring mig, är det bara jag själv som hjälper mig upp när jag fallit. It's in my head.

Vet att när allt var nytt, 2010, var mina tankar kring hur jag skulle må om sådär fem år, tio år. Med medicinering och hur kroppen skulle må, huvudet osv.
Till dags datum vet jag att kroppen orkar knappt med att jobba och ha ett fungerande privatliv med umgänge och därmed ett totalt frånvarande träning. Jag har försökt men tyvärr får jag inte till träningen, det är min näst största utmaning jämte smärtan. Jag är dock glad att mitt psyke är fortsatt positivt och starkt, alltså ett riktigt tjurhuvud.... på gott och ont... men framför allt prioriterar jag roliga saker just för att inte ge efter och bli bitter och destruktiv över min situation. Jag bestämde mig tidigt för att acceptera livets läge och ge mig så bra liv som det bara går, det är ju i grunden bara jag själv som ansvarar över mitt liv och hur jag ska leva.
Jag har ju även den möjligheten just för att jag kämpar och jobbar, det har ju inte fungerat om jag gått sjukskriven. Som jag själv känner det när jag varit sjukskriven efter operationer är det lätt att hamna i en destruktiv tanke och ältande och tycka synd om och ledsam känsla. Då är jag så tacksam att jag har mitt arbete, som jag verkligen gillar, att komma tillbaka till.


Ja detta en liten torsdagstanke mitt i vår snurriga värld...

Kram

torsdag 12 januari 2017

Nytt år

oj vad länge sedan jag var in och skrev... har ju haft full rulle fram till jul sedan hade jag dagar mellan jul o nyåret som jag också var ledig. Så skönt och behövligt. Min värk är fortfarande från helvetet, orkar knappt känna mig glad. Inget bra alls.

Julhelgen flöt fint först med familj, promenad och julmat, men på juldagen kraschade jag, gick iväg för mig själv kl fem på kvällen och låg med värk och microvila och efter medicinering sovandes till annandagjul kl 08.00.
Nyåret firade vi i Berlin och vad mysigt vi hade det. God mat, två av restaurangerna har två stjärnor i Michelin guiden,  mycket promenader, mycket sevärdigheter, fina vänner och massa fyrverkerier. Så mäktigt! Men allt som är roligt kräver energi det med, när vi landat på Arlanda och satt oss i bilen, jag slappnar av och då är den där igen, nästan så jävlig den kan komma, värken...
Känns enormt jobbigt att åka berg o dalbana i orken att hantera den. Jag har som inget schema över den annat än dygnet runt, men vet ju att det blir sämre när jag släpper allt o kopplar av, vare sig det är från arbetet eller privat. Så är det bara, gäller att gilla och framförallt acceptera läget, det är där jag har som jobbigast. Vill inte acceptera och vill inte att den ska vinna och sätta gränser för vad jag kan göra. 


Jag vet sedan innan att inför mina privata roligheter måste jag lägga in vila i ensamhet för att samla kraft. Så jädra vidrig följeslagare är sällan skådad, 24-7 är dess tider, no mercy..... 
Trettonhelgen bilade vi ner till Stockholm och bodde på hotell Långholmen på söder. Jättebra boende och sommartid kan jag tänka det finns mycket fina promenadstråk runt ön. Lördagen vilade jag på hotellet medan resten åkte in till stan. Kl fyra skulle vi vara klar för då kom taxin och vi for till 
Il conte, restaurang på Östermalm. Så otroligt god mat.
Därefter gick vi till cirkus för att kolla in "the phantom of the opera" och så bra opera!
Tyvärr var Peter Jöback sjuk i halsen, så han som är det stora affischnamnet fick lämna över till sin ersättare. Ersättaren var otroligt duktig han med så det gjorde väl inte så mycket i mer än känslan av att det hade varit roligt att se Peter igen. 
Sist jag såg honom var i musikalen "Kristina från Duvemåla" 

Så nytt år nya möjligheter, det som står närmast är en tur till Stockholm till veckan i jobb, en tur veckan därefter till Helsingfors, tjejfest i februari, takida i Örnsköldsvik 17 mars OCH värmen, min efterlängtade värme den 23 mars. 
Funderar att få plats med en krogshow 3 eller 10 mars oxå i Stockholm, håller på att undersöka möjligheterna och kostnaderna.
En bra blandning mellan arbete och fritid är målet för mig 2017. Jag har även mer uppsatta mål, det är att resa mer, helst till värmen och att sluta med nikotin (snus) och kanske få kroppen nöjd så jag kan minska i vikt.
Min kropp är ju inte i balans med värk och allt vad det innebär med medicinering, trötthet etc och jag önskar verkligen att jag kommer tillbaka till min normala form.... får dock plussa på 7 år för det är så länge sedan jag kraschade och gjorde mig illa och jag närmar mig de femtio. 
Det är ju inte troligt att få tillbaka en 42årings fysik hur jag än önskar ...
 Bilder från Berlin
 Blick i backspegeln

Det slår mig att i år är det SJU år sedan jag skadade mig. I sju år har jag gått med ständig värk, mycket medicinering tyvärr, men jobbat full tid förutom då de opererat mig, jag har verkligen ett "jävlar anamma" och är tydligt tillräckligt tjurig, kanske mot mitt eget bästa men jag har hopp, lever och är glad (för det mesta), har fina vänner både på arbetet o privat, underbar familj som både är skitjobbig men underbar, det är väl så livet ska vara.

Nog för nu,
Kram 💛



torsdag 8 december 2016

Hänger inte riktigt med

Det känns som om jag  befinner mig på isigt och halt underlag och har farten i cirka 200 km/h, detta fast jag kraschar ner i soffan efter arbetet. Konstigt är det...
Har inte ens hunnit skriva av mig, men egentligen händer det inte så mycket annat än arbetet, men så är det ju där man tillbringar den mesta tiden.
Förra veckan var jag i Stockholm och hade möte på clarion på Arlanda. Vilken jättefint hotell det var!
Lobbyn var ljus och fräsch och konferensavdelningen högst upp hade fina bordsdekorationer av trästavar och ett bra fikautbud med ståbord o stort utrymme. Värst var att där på trettonde (?) våningen kändes det som vi svajade lite väl mycket. Jag fick sjöben och blev yrslig.... nu vet jag ju att alla höga hus rör på sig men det brukar inte kännas så tydligt.
Här är samma dekoration som ovan, men kolla in krukorna!!! Gigantiska!


Sedan har jag tillbringat tid uppe i Umeå och då fångade jag en dag himlen från vår parkeringsplats när jag kom en morgon. Det är så otroligt vackert när himlen spricker ut i olika färgskalor.
Förra helgen var jag kvar under fredagkväll och följde med på julfest som jag fick inbjudan till. Jag fick sova hos en av mina fina kollegor och vi hade jöttemysigt! På lördagen bjöds jag på värsta hotellfrukosten och sedan for vi ner på stan och skulle shoppa lite. Jag väntade in sonens fästmö som skulle ta tåget upp så vi kunde shoppa vidare på Ikea och avion så när hon kom hämtade jag upp henne och vi for för att shoppa.
Lättare sagt än gjort, andra gången vi är där och kommer ut tomhänta... det fanns ju bara glitterkläder eller pyjamaser. Alltså är det så att vi alla ska gå omkring i pyjamaser och mysa för att sedan på nyåret och julafton oxå klä upp oss i glittriga kläder från topp till tå.... nej tack inte ngt för mig, även om det är fina kläder.

Tyvärr får jag betala dyrt i smärta när jag gör sånt här som tar kraft utöver arbetet. Det har ju varit först Stockholm under veckan och julfest och shopping helgen direkt efter. Detta ger både mer smärta och kroppen är så trött att jag inte orkar längre än till nio på vardagkvällarna. Det är så frustrerande bara för att jag bryter ordinarie rutiner för att leva, verkligen leva och ha mysigt med människor som gör mig glad. Visst är det konstigt...

Idag kom jag hem och min ängel har varit här. Så otroligt tacksam över att jag har världens bästa Ylwa som hjälper mig med städning hemma. Finns inte en chans att jag själv ska orka detta och jag tar inte det kriget med att styra upp min andra hälft till att ansvara för det heller. Sedan har han inte heller den tiden, egenföretagare som han är. Tips till alla om att det ÄR värt att betala för att få denna vardagslyx, sen förstår ju jag att alla inte har möjlighet, men om man har utrymmet så är det värt varenda krona.

Andra advent går mot sitt slut och tredje advent är snart här....

Kram


måndag 28 november 2016

Snart kommer änglarna att landa

Det har blivit lite adventsfint här hemma! Gjorde en insats i fredagskväll och det känns så fint nu med ljusen i fönstret. Behöver dock komplettera eftersom övervåningen kvarstår och gamla stakar är uttjänta...
känns lite tidigt för advent men eftersom det inte är jag som styr får jag gilla läget. Ute är det barmark igen.

I fredags på jobbet gjorde jag en annorlunda grej... tog med mig en chef och for och köpte två skyltdockor. Jag och kommunikatören har pratat länge om att införskaffa skyltdockor för att kunna klä upp dem i varselkläder. Nu är dessa dockor vanligtvis svindyra men affären skulle stänga igen och hade satt ut dessa till 250kr st så det var bara att slå till! Chefen sa att han hade gjort många konstiga inköp men aldrig en skyltdocka, det blev en rolig tur!

Var in till blomaffären där jag bor och jisses vad mycket fint! Älskar den bruna runda krukan men köpte en beige lita annan form som skulle stå i köksfönstret. Man villl handla hur mycket som helst men det blev fyra julstjärnor och fyra krukor.

Imorgonbitti bör det av till Stockholm Arlanda för möte i två dagar. Väckaren ringer 04.15 så jag måste nog sova nu....
Kram p

torsdag 24 november 2016

Storlekskaos

Den här veckan har varit konstig... i måndags satte jag mig på tåget till Uppsala för att hinna till bokad tid på smärtcentrum på tisdagmorgonen. Jag bodde på akademihotellet, bra gångavstånd både från Centralstationen och akademiska sjukhuset. Ingen snö i Uppsala och vinterjackan kändes lite väl påklätt. Hotellrummet litet men helt okej sånär på att jag tyckte badrummet var dåligt städat. Däremot var det perfekt läge och måndagkvällen gick jag till en italiensk kvarterskrog och åt en supergod pasta  med ett glas rött vin till. Jag tycker det känns konstigt att gå på restaurang helt själv, man har som ingen att prata med och det känns som om folk tittar på en, men allt ligger ju hos mig själv och det är bara att gå själv så många gånger att man tycker det blir helt naturligt och man blir trygg i sitt eget sällskap solokvist. Jag trivs ju att vara själv men inte att vara själv just på restaurang.

Efter att Eva på smärtcentrum justerat min smärtstimulator så gick jag genom stadsträdgården mot centralen. Mitt tåg gick hem igen kl 13.00 så jag hade ett par timmar att slå ihjäl. Det var en smått gråmulen dag men det var mysigt att gå i stadsträdgården med alla löv och frisk luft och titta på alla gamla almar och lönn träd med slottet i bakgrunden och känna historiens vingslag.
Coffehouse by George blev mitt tillhåll där jag tog en lättare lunch och kaffe. Sen läste jag slut boken "det är något som inte stämmer" av Martina Haag. Hon har en blandning av sorg, humor och spänning i sina böcker som gör att hennes böcker är lättlästa och intressanta.
På tåget hem sedan fick jag plats bredvid en sån superfin människa som bodde i Norrköping men var från Timrå och på väg till Umeå för en konferens. Jag vet inte hennes namn, typ Anna Malin, hon hade en pojke och en make som var forskare. Själv jobbade hon inom någon form av bibliotek och de skulle åka till Australien nu i tre månader för maken skulle arbeta där.
Fantastisk rolig, underhållande och trevlig människa, vi fick oss många glada skratt under resan som gick jättefort eftersom vi pratade hela tiden. Livet är fantastiskt med sådana här upplevelser. Tänk vad tråkigt när alla stirrar ner i sina telefoner utan att prata med varandra när man kan få mötas på detta sätt. Me like!
Hon som jag levde oxå med svåra smärtor av reumatism, bara en sån sammankoppling.

Jag arbetade hemifrån i onsdags med tända ljus och myskläder, det är fantastiskt skönt att man kan göra det. Måste försöka hålla mig att fortsätta med att jobba hemifrån lite mer ihållande eftersom jag inte annars orkar fullt ut för smärtan. Jag har bara så svårt att säga nej när det dyker upp saker...

I mars bär det iväg till utlandet med mina föräldrar och maken förstås. Vi bokade in dominikanska republiken, punta cana i två veckor, nu får jag ha nedräkning i 120 dagar.... känns länge dock. Över nyår far vi till Berlin så jag ör så nöjd och glad eftersom det bästa jag vet är att resa.
Kanske jag kan få till med ytterligare resor innan 2017 är slut, då blir ju livet på topp i reslusta :)

Jag har beställt hem lite kläder från ellos, min favoritbutik på nätet. Tyvärr har jag konstiga val när det gäller storlekar, får skicka tillbaka lite väl mycket... köpte badbyxor o t-shirts till maken, det som kom hem var 3Xl .... hahahaha, han behöver faktiskt bara XL så jag vet inte vad jag tänker med när jag kryssar i storlekarna. Själv köpte jag mig en bikini bh som var så stor att dolly parton skulle försvinna helt i den.... men snygg var den så en storleksändring sen är den perfekt!
För ett tag sedan hade jag köpt hem kläder till sonen oxå, samma skit då med kring storlekarna.... dom börjar tro att jag tycker att alla i familjen är supersvullon... förlåt ...lite roligt är det....hahahaha

Kram

söndag 20 november 2016

Arbetsveckan som var gick i ett rasande tempo. Två dagar på ett vägprojekt och två dagar på miljörevision på tre projekt samt ledningen.

Fredagen tillbringade jag i Ö-vik och den började som skit. Jag var jätteslut efter arbetsveckan, skönt med fredag, men kom till jobbet och alla parkeringsplatser upptagen, kaffemaskinen strejkade och trevliga kollegor som retades.... kunde ha startat fredagen på ett bättre sätt men den tog sig .... när kl blev fyra samlades vi och fick prova lokalt framtagen öl. En hos oss som fått flaskor för att vi skulle få prova. Säljs inte och är endast för den egna föreningen. Vid halv fem for vi och bowlade och efter det en trevlig middag.
Jag jobbar med världens bästa arbetskollegor både i Umeå och Ö-vik.

När jag vaknade på lördagen så packade jag väskan och for till min vän i Härnösand för en mysig och lugn dag/kväll. Vi gjorde inte alls mycket annat än myste och åt god mat! Min vän är fantastiskt duktig på att få till fantastiskt god mat och det verkar så enkelt. Jag önskar jag hade dom kunskaperna.


På söndagen for jag förbi mina föräldrar och vi planerade lite roliga saker för delar av vinsten från vår vinnarhekg.  Mer om det kommer senare.

Imorgon far jag med tåg till Uppsala för att träffa smärtläkaren som ska justera inställningarna på min Burst maskin.sen åker jag tåg hem igen på tisdag.

Min lilla kärlek hemmavid har legat och spanat i sitt fönster för att kolla när matte kommer hem ❤️


Kram