söndag 10 december 2017

Andra ljuset brinner


När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla är så glada att fira få advent.
När andra ljuset brinner vi julklapparna syr
och vi bakar kakor och har ett fasligt styr.
När tredje ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär.
När fjärde ljuset brinner vi hämtar julegran
och alla barnen räknar, dan före dan före dopparedan.
Sen julafton kommer som vi har väntat på
och alla blir så glada att klappar ge och få.
Vår bästa julklapp kommer från Herren Gud, vår far.
Det Jesus är som hjälper oss i alla våra dar.
- - - -
December fortsätter i faslig fart likt november som bara försvann. Det är nu man önskar att man lär sig fånga den där dagen som kallas carpe diem.... jag skulle gärna vilja veta hur man gör nämligen.
Igår kom våra grannar över en sväng annars har det åter varit en lugn och skön helg som startade med bio i fredags med våra vänner. Maken hade fixat b8ljetter till okänd soldat. Finland firade sin självständighetsdag i onsdags och då släpptes även denna film som handlar om fortsättningskriget mellan Finland och Ryssland. Filmen var sevärd dock hade den klippts ner så ofantligt mycket så maken som verkligen både kan och älskar denna krigshistoria var så besviken att han nu fått tag i den oklippta versionen. Det är engagemang det.

Idag blev jag sugen att baka så när maken tog hand om köttet från hjorten han sköt nere på Hanö så passade jag på att göra falska potatisbakelser. En otippad känsla men så skön och jag är glad att jag får energikickarna. 


tisdag 5 december 2017

Ledighet i min barndomsstad

Helgen är över sen några dagar och jag har naturligtvis bara jobbat på som vanligt.  Det känns som det är oroväckande få dagar kvar av arbetsåret. Har hunnit bli klar och fått iväg en stor arbetsinsats kring vibrationer som vi ska implementera och jobba mot i hela Norrland. Känns skönt att det nu kommit så långt, tyvärr med dålig hjälp från vissa håll, men en bra kvinna reder sig själv. Kan bara anta att de tycker jag gjort det bra när det inte inkom det jag önskat.

I helgen var jag hos mina vänner i Härnösand och jag åkte ner redan på fredagen. Maken var på Hanö  och jagade, Nitro var på hundpensionat eftersom jag var bortrest i jobbet så det var mysigt att få komma ner tidigt på fredagen.
Otroligt vacker vinterväg hela vägen och när jag närmade mig Häggdånger kunde jag inte låta bli att stanna upp och bara njuta av vårt vackra land.






Charlie, min gudson, och jag gjorde klart vårt julpyssel som vi påbörjade i Båstad och nu blev det bestämt att denna jul skulle han ha dem för att jag skulle få dem nästa jul.
Ren kärlek!
Två av tre... 



Kattis har börjat prata väldigt högt när hon blir buren och sätter upp tassarna i ansiktet för att hålla distans.



 Chewie ligger och håller koll från ovan.

Sån här dimma var det över Storsjön vid gallsäter när jag åkte hem.

Nu blir det några avsnitt av outlander 🙌

Kram

torsdag 30 november 2017

Bärgad

Har haft supermycket att göra på jobbet och nu har jag äntligen hamnat hemma efter ett dygn på vägar tur o retur Piteå. For upp redan igår eftersom det är för långt att köra på morgonen, ha möte och orka köra hem så det blev en bra lösning. Det var bara det att imorse när jag skulle starta bilen ville inte alkolåset fungera... min vanliga otur när jag är ute på långkörningar...
Den fick ingen ström alls, bilen hade ström eftersom jag får på tändningen och det hade inte varit mer än 10-15 grader minus under natten. Dosan som man blåser i brukar alltid starta upp på fem sekunder och man ser tydliga indikatorer. Imorse var den helt svart. Ringde Volvo i övik först men de hänvisade till assistantkåren och visst, jag ringde dit och de kom på halvtimmen. Ringde även till kollegorna jag skulle till eftersom jag blev försenad. Det gjorde dock inte så mycket eftersom några andra som skulle medverka var upptagen.
Assistantkåren skjutsade mig dit medan han åkte vidare sen till Volvo. Kl tre på em hämtade jag bilen och det var en säkring som gått samt att kabeln kan vara trasig. Men vet ni vad.... serviceteknikern visade att i handskfacket fanns en backup kabel som man kunde flytta blåsdosan till som en reservåtgärd ifall detta inträffade. Varför visste jag inte det och varför sa inte Volvo i övik detta till mig??
NU vet jag till nästa gång.
Vägen hem var det snörök och så mycket trafik att dessa 32 mil var lite jobbiga att köra men jag lyssnade på poddar och musik och körde lugnt så nu var det skönt att landa i fåtöljen.
Käkade vindruvor både upp och hem och drack en drickyoghurt så jag behövde inte stanna alls. Fyra timmar och femton minuters körning totalt ena vägen.


Norr om Umeå var det stopp, långtradare som lagt sig i diket så bärgning pågick och då hade man lots för att leda trafiken i norrgående körbana så vi fick invänta vår tur.


Kram

söndag 26 november 2017

Storstädning inför advent


Helgen blev lite konstig då jag under fredagsnatten troligt åkte på någon form av magsjuka. Jag hade sån sprängande huvudvärk att jag trodde jag höll på att få hjärnblödning. Ni vet känslan när man känner att det är något som verkligen inte stämmer och får oro till att något hemskt är på gång. Jag brukar inte vara så orolig som jag blev under den natten, men fick lov att gå upp och kräkas två gånger och om det var huvudvärken som gjorde det eller någon typ av magsjuka vet jag inte.
Lördagen blev därför inte som tänkt eftersom jag knappt sovit under natten så jag tog det bara lugnt.
Idag fick bli den dagen som storstädning och adventspynt blev av.
Alltid lika mysig tid på året när advent står för dörren.
Nästa helg är både jag och maken upptagen så då hinns inte advent med. De stora tomtarna fick komma fram och de tre mindre köpte jag på hantverksmässan nu i höst.



Ny vecka nya långkörningar. Måndagen blir till Skellefteå och onsdag blir det Piteå och torsdag ska jag hela vägen hem för att sen till helgen köra ner till Härnösand. Hoppas på bra väder hela veckan.

Kram

fredag 24 november 2017

Snöfall bidrag och upprop

Den här veckans sista del blev verkligen galet... i torsdags när jag skulle upp till Umeå var det en klass 2 varning längs hela Norrlandskusten. Jag tänkte att jag testar och kollar väglaget och om det inte är bra vänder jag om. Det var bra hela vägen upp, endast ngr som låg i 60 km/h som var i vägen. Det hade man inte behövt köra. Jag var ut3 på ett projekt fram till lunch och då jag körde till kontoret hade vädret tilltagit till det sämre så jag beslutade mig för att åka hem redan då för att både slippa värsta trafiken men all snö hade drivit så mycket och bildat för mycket snö för min framhjulsdrivna bil att palla och allra helst för att inte jag skulle köra fast och inte ha möjlighet att komma loss själv. Jag låg på mellan 40-90 hela vägen hem.


Men hur skönt är det inte att få sitta hemma och arbeta. Fast jag måste tillägga att det är rätt jobbigt oxå. Dels för att jag sitter fastnaglad i dålig position så kroppen blir inte glad men sen är det för av ngn konstig anledning svårt att känna sig ”duktig” när man inte är bland medarbetare. Det är som jag får lite dåligt samvete för att jag har möjligheten och inte alla andra... men det ligger ju hos mig så det är väl bara att jag fortsätter arbeta med mina egna tankar.

Idag är det köpmännens hysteriska black friday. Jag gillar inte att vi lockas till att köpa så mycket hela tiden och kulmineras under denna dag. Fick ett fint tips som jag tog som en motdemonstration till denna köphysteri. Jag swischade 50kr till ’kvinna till kvinna’ som i 25år arbetat för kvinnors rättigheter runt om i hela världen. Kände att det var bättre i denna tid när strukturerna av manligt styre och förminskande av (oftast) kvinnor rasar i en omtumlande jordbävning världen över men framförallt här i sverige. 

Jag vet ju att sexism, mobbing, utfrysning etc förekommit och har råkat ut för det själv om än inte i större omfattning än att jag kunnat hantera det och svara för mig, det är inte alla som kunnat det. Jag har jobbat i en mansdominerande bransch i snart trettio år, det sägs alltid att det ”är högt i tak” och visst, det är väl bra om man ändå är lyhörd för de som befinner sig runt omkring. Jag har en gång för länge länge sedan blivit så ledsen att jag gick in till chefen och berättade om situationen, andra gånger har jag fått försvara mig på elaka uttryck eller ogenomtänkta uttryck. Inte alls sådana hemska övergrepp som nu bevittnas i alla olika upprop. Jag blir ledsen men samtidigt glad för att det äntligen börjar hända något, i en fråga jag försökt förändra i trettio år, att riva barriärer, attityder och beteenden på arbetsplatser, tyvärr oxå känt att en kvinna måste prestera tre gånger så bra som någon man för att bli sedd eller lyssnad på. Jag har dock alltid känt att jag fått respekt för mitt engagemang och kunnande och är ingen djup feminist, hur man nu uttrycker sig, jag är för mänskligheten för människan vad de än har för kön, läggning, hudfärg osv.
Byggbranschen kommer snart ut i DN med ”sista spiken i kistan” och om man ser alla branscher som har gjort upprop så förstår man det strukturella problemet som funnits och finns än idag, men som vi nu tillsammans måste våga förändra tillsammans.



Trevlig helg

måndag 20 november 2017

Weekend i Båstad - del 2

Frukostbuffé bordet fullt

Charlie precis utanför vår lägenhetsdörr, en av center courten

Lägenheten



Att kvinnor kan prestera visste vi ju redan, kul att dom oxå fick utöva tennisen på den gamla tiden, dock säkert få förunnat. Antagligen från en välbärgad familj.

Uppställning

Baren i restaurangen. Kolla vilka häftiga lampor.








Weekend i Båstad

I torsdags åkte jag ner till Stockholm för en revisionsledarträff och kalibrering av revisionsfrågor gällande hela koncernen. Det är alla nordiska länder och hela dagen hölls på engelska. Kan säga att man sitter väldigt aktivt för att lyssna så när jag på em tog taxi ut till Arlanda för att möta upp mina vänner och min gudson var jag rätt slut. Morgonen startade redan 04:15 eftersom jag tog ”fakir” planet ner. När jag väl hade checkat in och tagit mig genom säkerhetskontrollen så slog jag mig ner  på olearys restaurangen och inväntade mitt sällskap till ett glas vitt vin. Livsnjutare som jag är

Vi har haft en fantastisk helg på hotell Skansen i Båstad med god mat, spabehandling, promenader och massa skratt.
Receptionen på hotellet nedan.
 Länk till hotell Skansen, Båstad
Vi bodde i två rum bredvid varandra och man kunde öppna dörren mellan så vi hade som värsta stugan. Se bilder i nästa inlägg. Mitt ”enkelrum” var snarare en tvåbäddsrum som en mindre lägenhet, dock utan kök om man inte hade tillgång som jag till det kök/allrum som delade lägenheterna.
På torsdagskvällen intog vi middag när vi kom ner vid åtta, vi tog en räksmörgås som var helt fantastisk god. Efter det orkade vi oss bara till lägenheten och gick och lade oss.
En bild på mig o Charlie på flyget till Ängelholm. Han valde redan då att jag skulle sitta med honom
❤️


Promenad i ett soligt Båstad på fredagen. Underbart väder där solens strålar värmde oss skönt. Så mysigt att vandra längs strandpromenaden och titta på alla vackra hus som fanns där. Kunde inte låta bli att titta på en avetablering från en entreprenör som renoverat en jättemysig länga med lägenheter. Ränderna går aldrig ur en zebra...

Lördagen var min och Charlies egna dag och vi hade jättemysigt. Han är så fantastisk på så många sett. Omtänksam, rolig, busig, lugn, pillemarisk, kramig, underhållande, lyhörd, snäll mm mm Han ger så otroligt mycket fin energi och vi har alltid så roligt tillsammans.
Vi pysslade med jultomtar som jag köpte till honom tidigare bl.a. och eftersom jag har lite svårt med
min ena hand rycker han in och hjälper och bara när han skulle trä in sytråden i nålen som var pytteliten så satt han och pillrade med det tills han hade klarat det.... hur många sjuåringar ger inte upp efter några minuter eller inte ens ger sig på att försöka...

Blandade bilder från tennisens mecka, mycket historiska saker från bl.a. tennisens värd som kommer i nästa inlägg.

fredag 17 november 2017

När man går lite över styr...

Den som har egna djur kan nog förstå vad jag kommer beskriva, de som inte har det kan jag bara säga att det är som ett ”barn” med hur hjärtat svämmar över även om vissa perioder är skitjobbiga.
Det är ju verkligen ingen dans på rosor eller lättsamt att ha husdjur, de kräver enormt mycket beroende naturligtvis på om det är en jakthund mot för en familjehund men DE kräver oxå enormt mycket.

Hur som, mitt lilla yrväder, en finsk spets, en trädskällare, vår finaste lilla Nitro som ser ut som en räv. Stort hjärta och alltid glad, hack i häl på mig överallt, gillar rutiner och gillar att prata. Han är bildskön dessutom...
jag har startat ett konto som heter Nitro_svenskfinne på instagram, som jag knäpper mycket kort till. Ibland får jag till riktigt fina. Dessutom har ju maken knäppt när de är på jakt. Fina foton har vi gjort tavlor av och dessa måste ju hängas någonstans...
nu gick vi bananas i vårt trapphus. Det är ju en yta som inte används och nästan den enda lediga väggens vårt busfrö, vårt hjärta, har fått en egen ”hall of fame”.



torsdag 16 november 2017

Speak Out

När mina äldsta och närmaste vänner var här i lördags hade jag tänkt att vi skulle ha en skjuttävling utomhus men vädret var för kallat så vi ändrade lite och höll oss inomhus.
Det var verkligen så mysigt att vi tre äntligen efter flera år hittat ”hem” igen för vi har så otroligt mycket historia tillsammans. Livets vägar är ju lite olika och även om vi inte släppt taget någongång har vi bara inte umgåtts som vi egentligen ha velat, men som sagt var, livets vägar är inte alltid i samma takt.
Vi skrattade som vi alltid gjort, skämtade och allt kändes så bekant att hjärtat svämmade verkligen över av kärlek. Så tacksam.
Åt gott, jag hade gjort Skagen toast till förrätt, potatiskaka och oxfilé till huvudrätt och rabarberpaj till efterrätt. Sedan spelade vi ”speak out”.
Har ni inte provat så gör det!!! Man viker sig av skratt och ser galet dum ut...
Super spel att umgås och skratta med.
Söndagen var lite tröttsam och vi var nog alla slut, syns på bilden när de sitter i soffan.

Fick faktiskt för många år sedan av en av vännerna en magnet med texten ”riktiga vänner är som himlens stjärnor, man ser dem inte jämt men man vet att dom alltid finns där”
❤️🙏
Precis så!




onsdag 15 november 2017

Redo igen

nu har det varit vilotid ett tag... jag var ju i Sthlm torsdag och fredag förra veckan och hade mina fina vänner här på middag i lördags, sen sov jag från kl 18 på söndag kväll, bytte dag att vara hemma till i måndags för jag var helt körd och orkade ingenting. På tisdagen var det en heldag ute på ett projekt som hade revision mot sig och idag var jag i övik. Imorgonbitti ringer väckaren vid kvart över fyra för att jag ska ta fakirplanet ner till Sthlm igen.
Imorse såg jag att jag glömt ta min medicin för sköldkörteln sedan i fredags...inte konstigt jag varit borta... man blir ju glömsk av mediciner och om man då glömmer de som ska hålla hormonbalansen igång så är det ju inte lätt... jag har ju till och med känt av rusningar i hjärtat och inte fattat...trott jag varit stressad, och kroppen har ju varit det för att jag glömt medicinen.... snacka om att det blivit helt åt skogen....

Nu är jag på banan och på fredag ska jag vara ledig och få spa behandling, mer om det sen.
Nedan bilder från förra veckans hotellvistelse, clarion Arlanda såååå bra hotell!!!